Två öron men bara en mun

Jag måste erkänna att jag pratar alldeles för mycket. Som ledare har jag en jätteutmaning i att lära mig lyssna och verkligen försöka förstå. I 7 goda vanor finns en vana som handlar om att "Först förstå sen bli förstådd". Det innebär att man kan använda hela sin förmåga till att lyssna och verkligen sätta sig in i problemställningen för sedan använda sin tydlighet och förmedla sin egen ståndpunkt i frågan. 

Att försöka förstå

Det är så himla lätt att sluta lyssna eftersom man tror att man redan har svaret. Jag som är sååå himla snabbtänkt och erfaren vet ju allt! Och ibland kan man ju ha tur och ha det rätta svaret men oftast inte. Det visar sig allt som oftast att det finns många underliggande problem som den initiala frågeställningen inte alls hade att göra med. Svarar man för tidigt så finns risken att man missar en massa frågeställningar och att man genom att släcka branden missar att ta reda på varför det börjar brinna.

Silva har gjort en underbar reklamfilm som visar hur krångligt det kan vara att förstå:

Jag är absolut ingen expert på hur man med ett coachande förhållningssätt hittar root cause men bara att jag hela tiden intalar mig att jag "först ska försöka förstå" har gjort att jag lyckas allt oftare. Men ibland skäller jag fortfarande ut fel person (förlåt igen - du vet vem du är)...

Så bit dig i tungan och intala dig själv och börja med mantrat "först försöka förstå, först försöka förstå, först försöka förstå...". Och kom ihåg att tystnad inte är något farligt!

Att bli förstådd

Om konsten att försöka förstå handlar mycket om lyssnande och hänsyn så handlar konsten att bli förstådd om tydlighet och mod. Jag ska inte bara vara noga med hur jag uttrycker mig så att det inte kan misstolkas utan också ha modet att uttrycka min ståndpunkt. En sak som gör mig modigare är att jag försöker hela tiden sammanfatta vad den andra har uttryckt för att sedan kunna använda det i mitt resonemang kring vad jag tycker. Är det en känslig frågeställning ("Det svåra samtalet") är jag noga med att uttrycka att det är mina tankar, min erfarenhet och mina känslor som är grunden för min ståndpunkt. På så sätt försöker jag att undvika att skriva den andra på näsan - den har ju också rätt till sina tankar och känslor.

Kom ihåg

Lyckas man med "först förstå, sen bli förstådd" så har man utvecklat relationen med den andra parten. Att bli lyssnad på och bli förstådd är jätteviktigt för ett gruppdjur som människan. 

Det är verkligen inte lätt, man jag brukar påminna mig om att Stephen Covey (författaren till 7 goda vanor) även vid 70+ sa att han varje dag var tvungen att arbeta med sig själv kring konsten att "försöka förstå".

Ge inte upp!