“Det beror på vart du vill komma” svarade katten

- “Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån?”, frågade Alice.
- “Det beror på vart du vill komma” svarade katten.
- “Det spelar inte så stor roll…”, sa Alice.
- ”Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar”, sa katten.
Från Alice i Underlandet

Har ni tänkt på hur svårt det kan vara att veta vilken väg man ska ta? Speciellt om man inte har någon aning om var man ska.
Det spelar ingen roll vilka planer vi gör, hur välstrukturerade vi är eller hur fort vi springer om vi inte har en aning om var vi ska.

Men hur får vi reda på var vi ska? Förhoppningsvis har någon smart rackare på ditt jobb tänkt ut en tydlig och kraftfull vision som fungerar som en gummisnodd som drar dig i rätt i riktning och hjälper dig att välja väg...
Men tyvärr så är det ofta så att de där smarta rackarna lyser med sin frånvaro.
Och när det gäller ditt eget liv så är ju den smarta rackaren du själv...

Det är aldrig för sent att ge upp så här kommer lite tankar som gör att vi kan ge upp imorgon istället:

Var ska vi? Företagsvisionen...

Kollar man på Wikipedia så definieras Vision som "något man vill uppnå".
"En vision uttrycks oftast som ett framtida tillstånd som man vill uppnå, och behöver inte uppfylla formella krav på realism, tidsbundenhet eller mätbarhet".
Härligt! Man behöver inte bry sig om realism, tidsbundenhet eller mätbarhet. Vi kan alltså önska fritt! Varför nöjer sig då många organisationer med att ha en medioker Vision som börjar med "Det vore bra om...", "Vi skulle vilja vara...". Näe, ut med bröstet och in med magen; här kan man önska fritt!

I sammanhanget kan det vara viktigt att tänka på skillnaden mellan vision och mission; en vision svarar på frågan VAR medans missionen svarar på frågan HUR.

För mig funkar Visioner som beskriver kundens verklighet bäst. Det ger en tydlig riktning på vart vi är på väg och funkar oftast jättebra att sätta strategier och delmål mot. En vision som beskriver hur man ska vara som organisation betyder ju egentligen inget för kunden.

Ledarna har visionen "Alla har en bra chef". Den beskriver en verklighet som i princip alla kan förhålla sig till, dvs alla vet hur en bra chef är och hur sjysst det vore om man hade en sån.

Men varför är det så viktigt att beskriva kundens verklighet? Ehh ja... Man kan ju resonera på olika sätt, men ofta brukar det vara så att företag som siktar in sig på kunden och kundens verklighet lyckas bättre än företag som siktar in sig på sig själva. Men man kan ju, som sagt, resonera olika.

Tyvärr så upplever jag att många företag har en alldeles för introvert syn i sin vision och ibland helt glömmer bort kunden.

Självklart ska vi inte glömma bort oss själva men det beskriver vi i våra värderingar och vår mission. 

Så ut med bröstet och in med magen och beskriv kundens verklighet!

Var ska du? Din vision...

Men i ditt eget liv då? Ja, där är det ju du som är kunden. Din vision ska beskriva din verklighet.

Barn brukar ofta vara tydliga i vad de ska bli när de blir stora. Min mellankille Freddan skulle en period bli fotbollspropps (sic), hockeypropps, tennispropps och bagare. Det var lite oklart om det skulle ske simultant men, jo, det skulle han bli.

Men vi vuxna funderar inte så ofta på vad vi ska bli när vi blir stora. Vi är ju stora... Och fantasilösa...

Äh, kom igen! Hur ser din verklighet ut om du inte måste ta hänsyn till realism, tidsbundenhet eller mätbarhet? Starkast i världen! President i USA! Världens bästa mamma! Eller varför inte en kombination av dessa?

Men om det inte är glasklart då? Om jag inte vill bli den starkaste presidenten samtidigt som jag är en toppenmamma? Jamen, då får man klura lite.

I 7 Goda Vanor gör man en övning som kallas för 80-årsdagen:
Tänk dig att du sitter på din egen 80-årsfest. Vilka är där? Vad säger dom om dig i sina tal? Vilka egenskaper hos dig beskriver dom? När du sammanfattar talen så har du en målande beskrivning av hur din verklighet ser ut då. Kanske en vision?

Om du vill testa den övningen så glöm inte att strunta i realism och mätbarhet. Tidsbundenheten finns ju så klart där, men känns den jobbig så kan du ju tänka dig din 100-årsdag...

Men kan man inte bara ta dagen som den kommer då? Jo, det kanske man kan men då får du räkna med att imorgon kommer du inte ha kommit närmare dit du ska. Du kanske redan är framme på din perfekta plats men om du inte är det kan det vara värt att åtminstone ägna en tanke åt vart du ska...

Så ut med bröstet och in med magen och beskriv din verklighet!

Slutligen

Vill bara tydliggöra att talesättet "ut med bröstet och in med magen" inte egentligen har något hållning att göra, utan kommer från den klassiska slagdängan "Se nu tittar lilla solen in igen" av Åke Wassing och kan i dagligt tal översättas till "Shape up". Sådeså.

Alla behöver en Finemangsminister

I filmen "Kalle Stropp och Grodan Boll på svindlande äventyr" finns en Finemangsminister hos kung Kotte och Kottiletterna. Finemangsministerns uppgift är att fira! 

Att fira segrar är ett jätteviktigt verktyg för att visa på vad som är framgång. Genom att fira kan man programmera sig och sin omgivning så att man hela tiden strävar efter framgång.

MEN som målfokuserad ledare är det väldigt lätt att glömma bort att fira segrar, både sina egna, gruppens och företagets. Man är ju så upptagen med att jobba mot sitt mål, och sen nästa, och nästa, och nästa...

Känner ni igen er i det så kan jag verkligen rekommendera er att införa en Finemangsminister vars uppgift är att se segrar och se till att de firas. I varje grupp brukar det finnas någon som gärna tar det ansvaret, speciellt om man förklarar varför det är så viktigt.

Alla behöver en Finemangsminister!

ÖRRAK eller konsten att delegera

Har du nånsin fått en uppgift delegerad till dig och vid leverans får höra "Nämen, inte en sån!"?
När du får beställning på en Blå bil men får höra att "Det skulle vara en Blå bil med stripes!"?
När du sliter för att få leveransen klar till på fredag men får höra av din chef på torsdagen "Jamen, du var ju inte klar så jag tog över"?

Forskning visar att det som skapar engagemang och driv hos medarbetare är möjligheten att få utföra saker på sitt sätt (Självstyrande, Autonomi), möjligheten att utvecklas (Skicklighet) och känslan av att bidra (Mening). Att delegera på rätt sätt möjliggör ovanstående på ett fantastiskt sätt vilket gör att delegation är ett jätteviktigt verktyg för oss ledare. Men hur gör man?

I 7 goda vanor används kanske världens sämsta akronym ÖRRAK för att beskriva de aspekter man behöver tänka på vid delegering av uppgifter:

• Önskat Resultat: Vad är det som ska uppnås med uppgiften och när ska det vara klart?
• Riktlinjer: Hur det ska gå till och vilka spelregler har vi att förhålla oss till? 
• Resurser: Vem/vilka ska göra det och med vilka resurser? (Kostnad, bemanning, lokaler...)
• Ansvar: Hur och när ska rapportering ske om uppgiftens fortlöpande?
• Konsekvens: Vad händer om vi uppnår önska resultat? Vad händer om vi inte når det?

Ovanstående punkter kan användas vid all typ av delegering och du behöver också fundera över om dessa punkter är tydliga för dig när du får en uppgift delegerad till dig. Om någon av punkterna ovan inte är tydliga så kommer det bli missförstånd.

När vi har dessa punkter på plats är vår utmaning som ledare att faktiskt lita på den som vi delegerar till och inte falla för frestelsen att detaljstyra eller ännu värre att utföra jobbet själv. Det är inte lätt men det är definitivt värt besväret eftersom om vi lyckas kommer belöningen inte bara bli en uppgift klar som du sluppit utföra själv utan vi får också en engagerad medarbetare som stolt levererar. 

Kom ihåg en lat chef är en bra chef.